Ny forskning ska kasta ljus över kollagring vid historiska torvtäkter

Krönika i tidningen BIOENERGI nr 3 2018
2,6 miljoner hektar av Sveriges myrmark är dikad och avger stora mängder växthusgaser. Utsläppen är så stora att de överstiger utsläppen från trafiken.

Utsläppen sker genom att den sänkta vattennivån syresätter torven, som bryts ned varvid växternas kol i torven avges som koldioxid. Den absolut största delen av dessa utsläpp sker i samband med att torven bryts ned på dikad skogsbruksmark där diket samt den etablerade skogens upptag av vatten tillsammans sänker vattennivån.

Dikad torvmark är utpekad som lämplig för användning för skörd av torv som sedan följs av efterbehandling. Det moderna sättet att efterbehandla torvtäkter är att genom ekologisk restaurering återskapa mossen genom vitmossans unika förmåga att sprida sig genom kloner. Detta resulterar i att stora arealer myrmark kan återskapas efter avslutad täkt. Eftersom torven är av central betydelse både som växttorv för skogsbrukets plantor, odling av grönsaker samt som energisäkerhet, är det av stor betydelse att ta reda på klimatpåverkan efter det att torvskörden upphört.

Vi vet från ett flertal studier om restaurering av mossar efter torvtäkt att tillväxten av torvlagret efter restaurering kan vara över en centimeter per år. Det finns korttidsstudier från restaurerade täkter där flödet av växthusgaser enskilda år analyserats, men dessa studier har haft problemet att de är starkt påverkade av vädret året de utförts. Torra år har dessa studier visat att både restaurerade och helt opåverkade myrar är utsläppskällor, eftersom grundvattenytan sjunker under torra år, vilket resulterar i syresättning och nedbrytning av växternas kol i torven.

Det saknas även information om hur mycket kol som lagrats totalt sedan täkterna avslutades vilket ur klimatsynpunkt är mycket viktig information. Naturkonsultföretaget Ecocom genomför nu ett forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen Svensk Torvforskning samt bioenergiföretaget Neova, i syfte att utreda om torvtillväxt skett på historiska täkter, samt i så fall hur stor denna torvtillväxt varit, samt hur mycket kol som lagrats i torven.

Genom information om när täkten upphörde samt analys av spontant etablerade tallar som etablerats efter det att täktverksamheten upphörde, kan vi med hjälp av tallrotens växtdjup och årsringarna datera torvdjupet. På detta sätt erhålls information om hur mycket torv som nybildats. Genom laboratorieanalys av kolhalten i torven får vi information om hur mycket kol som lagrats. Ansvariga för studien är undertecknad samt min kollega fil.dr. Magnus Stenmark. Målet är att studien ska ge svar på hur snabbt torven nybildas efter avslutad täkt, samt hur mycket kol som lagrats i torven.

Petter Hedberg, Naturkonsult Ecocom samt fil.dr. i ekologi med en avhandling
som studerade effekten av ekologisk restaurering av hydrologiskt skadad myrmark