Start Om Svensk Torv Fakta Medlemmar Nyhetsarkiv Kontakt In English

 

Vad är torv Litteratur Länkar Rapporter Dokument Bildgalleri Filmer Remissvar Remisser
 

Tidningen Svensk Torv nr 2/2012

Här kan du läsa senaste och tidigare nummer av vår tidning Svensk Torv.

Tidningen Svensk Torv nr 2/2012

Svensk Torv har en redaktionell sida i tidningen Viola där vi bevakar torvens betydelse inom odlingssektorn.

FB-f-Logo__blue_50.pngVi finns även på Facebook med nyheter, bilder och information.

Klimatrapport_nr15_-ENG_160610-1.jpgLadda ner 
klimatrapporten: 

Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar

 

torvforsk-150.jpgForskning inom torvområdet initieras av systerorganisa-tionen TorvForsk – Stiftelsen Svensk Torvforskning i samverkan med Branschföreningen Svensk Torv.

Rapporter

Här hittar du rapporter om torv. De kan även beställas via kansliet, mejla till: info@svensktorv.se

Forskningsrapporter om torv och samförbränning

Rapporter sammanställda i samband med Energimyndighetens regeringsuppdrag om sektorsstrategier för energieffektivisering, september 2017- 31 januari 2018

Rapport 17 >>

Samförbränning av torv och biobränslen - askrelaterade systemfördelar, utgiven av Energimyndigheten.

Rapport 42 >>

Småskalig användning av torveffekter av torvinblandning i träpellets på förbränningsresutaten i pelletsbrännare, utgiven av TorvForsk(nr 9).

Rapport 30 >>

Småskalig användning av torveffekter av torvinblandning i träpellets på förbränningsresutaten i pelletsbrännare utgiven av Umeå universitet och SLU.

Rapport 45 >>

Minskade askrelaterade driftsproblem genom inblandning av torv i åkerbränslen, utgiven av VärmeForsk.

Rapport 36 >>

Minskade askrelaterade driftsproblem (beläggning, slaggning, högtemperaturkorrosion, bäddagglomerering) genom inblandning av torv i biobränslen, utgiven av VärmeForsk.

Rapport-17-STEM-Torv-systemstudie-ER-2006-33-1.jpg   Rapport-42-Smaaskalig-eldning-av-torv-Torvforsksrapportserie-nr-9-1.jpg  Rapport-30-STEMETPC-rapport-sameldning-torv-1.jpg  Rapport-45-SVF-1142-1.jpg  Rapport-36-SVF-Rapport-999-1.jpg  

Projektrapport nr 19 >>

LLundin_mfl_2015_Vaatmark.jpg

Ett torvprov från Saltmyran i Arvidsjaur har utvärderats både teoretiskt och experimentellt utifrån dess pyrolysegenskaper. Teoretiskt utifrån den kemiska analysen på torv och experimentellt genom ett pyrolysförsök i RISE ETC:s pilotanläggning, POC.

Bränsleparametrar som är viktiga utifrån ett pyrolysperspektiv är flykthalt men även

elementarsammansättning och askhalt. Jämfört med stamved har torv lägre flykthalt, lägre syrehalt och högre askhalt. Utifrån dessa parametrar förväntas att vid pyrolys av torv kommer utbytet av pyrolysolja vara lägre jämfört med vid pyrolys av stamved. Eftersom syrehalten är lägre i torven kommer antagligen även oljan att innehålla en lägre halt syre vilket kan ha en positiv effekt på pyrolysoljans egenskaper.


SGU-rapport-2016-1.jpgBedömning av hydrologisk påverkan vid ansökan om torvtäkt >>

Syftet med denna vägledning från SGU, Sveriges Geologiska Undersökning är att belysa ett antal frågor som berör geologiska förhållanden och som är av betydelse vid torvtäktverksamhet. Vägledningen utgör en del av SGUs stöd till såväl torvproducenter och handläggare på Länsstyrelser och vid Miljöprövningsdelegationer som konsulter som sammanställer ansökningar om torvtäkt.


Projektrapport nr 18 >>

LLundin_mfl_2015_Vaatmark.jpgEffekter vid restaurering av avslutade torvtäkter genom återvätning; undersökningar vid Porla, Toftmossen och Västkärr. Rapport skriven av: Lars Lundin, Elve Lode, Torbjörn Nilsson, Monika Strömgren, Sabine Jordan, Sergei Koslov

Myrar och torvmarker är betydelsefulla inslag i Sveriges natur. Ungefär 15% av landets yta utgörs av torvmarker. Markerna fyller många ekosystemfunktioner såväl i naturligt tillstånd som nyttjade inom areella näringar. En användning är utvinning av torv, som substrat för främst odling, energi och strö i ladugårdar. Den senare i förlängningen att nyttjas inom jordbruket som markförbättrare. Utvinningen av torv innebär extraktion av materialet från det naturliga tillståndet och det blir uppenbar påverkan på myrmiljön. Efter avslutad täkt ska markerna överföras till alternativ användning och en sådan är tillskapande av våtmark med på lång sikt nyskapad torvbildning till en ny myr. Det är just detta efteranvändningsalternativ, som detta projekt och rapport behandlar.


Effekter vid restaurering av avslutade torvtäkter genom återvätning>>

LLundin_mfl_2015_Vaatmark.jpgInstitutionen för mark och miljö vid, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, har publicerat en forskningsrapport som beskriver restaurering till våtmark vid torvmarkerna Porla, Toftmossen och Västkärr. Efter avslutad täkt efterbehandlas marken till jordbruksmark, skogsmark eller våtmark. Detta projekt studerade tre torvmarker efter avslutad täkt. I samtliga restaurerades täktområdet genom återvätning till våtmark och i förlängningen eventuellt till ny myr.

Undersökningarna inriktades på hydrologi, mark, vattenkemi, vegetation och växthusgaser. Projektet startade i slutfasen av täktverksamheten med bestämningar av mark- och vattenförhållanden före återvätning och följde sedan tillstånd och processer i tillskapad våtmark. Undersökningarna genomfördes i etapper med ökat fokus på växthusgaser de senare sju åren.


Metod för att identifiera påverkad torvmark >>

PM_160310-1.jpgSGU, Sveriges Geologiska Undersökning, har låtit genomföra ett pilotprojekt för att ta fram en robust metod som kan användas för att identifiera torvmarker påverkade av dikning och/eller täktverksamhet. Resultaten beskrivs i en PM och metoden har testats i ett 50 ggr 50 km stort område öster om Växjö samt i ett mindre område norr om Sveg i Härjedalen.

Metoden kan användas för att identifiera diken och områden som är påverkade av täktverksamhet, men kan inte användas för beräkningar av t.ex. läckage av

växthusgaser.


Slutrapport-20150630-1.jpgRapport om metoder för jordförbättringsmedel >>

Jordförbättringsmedel och odlingssubstrat framställs av olika material som i vissa fall kan innehålla spår av organiska föroreningar. I rapporten redovisas de olika metoder som används för att bedöma föroreningshalter i jordar i Sverige samt även det arbete som pågår inom EU med att ta fram kriterier för ekomärkning av jordförbättringsmedel och odlingssubstrat. De haltnivåer som tagits fram som branschrekommendation för de aktuella ämnen i jordförbättringsmedel och odlingssubstrat presenteras och som jämförelse redovisas även bakgrundshalter i jord på landsbygden i Sverige.

Branschföreningen Svensk Torv ställer sig bakom denna rapport.


Slutrapport-20150630-1.jpgForskningsrapport om hur torvtäkter kan väljas ut >>

"Förvaltning av torvtäkt skogsmark med avseende på klimat och naturvärden" heter en forskningsrapport som gjorts på uppdrag av Energimyndigheten och bekostats av TorvForsk.

Den föreslår bland annat en metod för att utse de bästa torvtäkterna med hänsyn både till naturvärden och klimat. Metoden kan enkelt tillämpas på samtliga torvtäkter.


Slutrapport-20150630-1.jpgProjektrapport nr 17 >>

TorvForsk har i samarbete med Energimyndigheten tagit fram ett kontrollprogram för vattenmiljön och utvecklat en ”lathund” som kan användas av Branschföreningen Svensk Torv och dess medlemsföretag i samband med tillstånd och tillsyn.


Slutrapport-20150630-1.jpgProjektrapport nr 16 >>

Energimyndigheten i samarbete med TorvForsk och Svensk Torv har i en rapport utvärderat halterna suspenderat material i avrinningen från torvtäkter och ställt dessa värden i relation till till uppmätta halter vid andra platser.


Slutrapport-20150630-1.jpgProjektrapport nr 15 >>    (uppdateriad juni 2016)

Report no 15 >>

Forskningsrapporten ” Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar” är utgiven, januari 2015, av Svensk Torvforskning, TorvForsk, som är en allmännyttig forskningsstiftelse. Den bygger på vetenskapliga rapporter med mätningar som tidigare gjorts och som Mats Olsson, professor emeritus vid Institutionen mark och miljö vid SLU, har granskat och sammanställt tillsammans med andra forskare.

Projektrapport nr 15 på svenska (uppdaterad juni 2016) >>

Projektrapport nr 15 på engelska >>

Särtryck om rapporten ur Tidningen Svensk Torv nr 1 2015 >>

Populärvetenskaplig sammanfattning på svenska >>

Populärvetenskaplig sammanfattning på engelska >>


Slutrapport-20150630-1.jpgGreenhouse gases from drained peatland >>

För att kunna kommunicera forskningsrapporten om utsläppen från dikade, påverkade, torvtäkter har forskningsrapporten av Mats Olsson, professor emeritus, SLU, översatts till engelska.

Greenhouse gases from drained peatland >>

Emissions of greenhouse gases from peatland managed in forestry and agriculture >>


Slutrapport-20150630-1.jpgProjektrapport nr 13 >>

Metod för att fastslå rimliga villkor för dräneringsvatten från torvtäkter.

Lars Lundin och Stefan Löfgren, Institutionen för vatten och miljö, SLU, 2010

Kontrollprogrammen vid nuvarande torvtäkter skiljer sig i utformning och bedömning av täktverksamhetens påverkan på recipienterna varierar. Från tre utvalda täkter har

kontrollprogrammen utvärderats med resultat att möjligheter till belastningsbedömning inte är entydigt enkel. Det är viktigt att skilja på utsläppskontroll, som direkt rör torvtäktsobjektet och recipientkontroll, som relateras till konsekvenser i nedströms vattendrag där utsläppsvattnet från täkten belastar vattenkvalitén.


Projektrapport-42-1.jpgProjektrapport 42 >>

Utformning och dimensionering av sedimentationsdammar.

Av Timo Varila, Jan -Åke Johansson och Sven H Jansson.

Målet för studien har varit att utarbeta anvisningar för dimensionering av sedimenteringsdammar till torvtäkter. Studien har förutom fältlundersökningar 1989-90 vid ett antal täkter också innefattat en genomgång av några befintliga svenska och finska undersökningar. Vidare har en bearbetning av kontrollrsultat från torvtäkter i Gävleborgs län utförts.

  

,

Copyright | Producerad av: Balanserad Kommunikation