Det krävs alltid efterbehandling på avslutade torvtäkter i Sverige. Det ser vi inom torvbruket som positivt, det gynnar både markägarnas fastigheter och miljön och skapar stora möjligheter för en rik flora och fauna i landskapen.

Varje år planteras cirka 380 miljoner skogsplantor i torvbaserad jord. För varje avverkat träd planteras cirka tre nya träd. Varje planta måste gro för att det ska löna sig och torv av hög kvalitet är det enda substrat som har de rätta egenskaperna.

Vitmossodling i stor skala på avslutade torvtäkter skulle minska utsläppen av växthusgaser, säkerställa odlingssubstrat och bidra till flera av de svenska miljömålen. Det konstaterades under ett seminarium vid SLU i Uppsala, som forskaren Sabine Jordan och Institutionen för mark och miljö stod värd för.

Energi har Sverige gott om. Men politisk styrning, stora investeringar och samarbete krävs för att energisystemet ska nå klimatmålen. Det enligt Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) fjärde rapport i serien Vägval för klimatet. Torv är en del av det hållbara energisystemet och denna rapport är av intresse för oss.

Den 12 november anordnar Energimyndigheten tillsammans med Naturvårdsverket en informationsdag i Stockholm för verksamhetsutövare med fasta anläggninga.
Dagen inleds med ett kostnadsfritt frukostseminarium med rubriken ”Är EU ETS tillräckligt för att Sverige och EU ska nå sina klimatmål – Behöver EU ETS stärkas och i så fall hur?”. 

Sveriges nationella energi- och klimatplan, NEKP, håller på att utformas just nu. Den beskriver hur Sverige ska bidra till att nå de mål EU satt upp på energi- och klimatområdet. Därför bjöd Energimyndigheten som har ansva­ret för planen, in till ett informationsmöte om planen, då även Sveriges bidrag till total andel förnybar energi 2030 skulle diskuteras.

Torv kan användas till mycket. Idag används torven främst till odling, energi och djurhållning men den kan också användas som filter för sanering, som fibrer i textilier och som byggmaterial.