Klimatbokslut för torv som bränsle

Torvens framtid som bränsle är osä­ker. Därför har ett forskningsprojekt om klimatbokslut för torv inletts.
Att använda torv som bränsle har i miljösammanhang diskuterats under lång tid bland annat på grund av de koldioxidutsläpp som förbränningen ger upphov till. Torven lyftes dock tidigt fram som ett möjligt inhemskt bränsle med potential att ersätta importen av fossila bränslen.

Under senare år har koldioxidut-släppen från torvförbränning hamnat än mer i fokus på grund av att det numera krävs utsläppsrätter för torv inom EUs utsläppshandelssystem. Att torv av den svenska riksdagen tilldelats elcertifikat förmår inte väga upp detta.
Effekten av detta är att torvens framtid som bränsle är osäker. Därför har ett forskningsprojekt om tor­vens klimatpåverkan inletts. Det är TorvForsk, Stiftelsen Svensk Torv­forskning, som delfinansierar studien. Rapporten vänder sig till en bred målgrupp och identifierar styrkor och svagheter med olika typer av produktion och användning av torv ur ett övergripande klimatperspektiv. I en huvudstudie ska resultaten från de beräkningar som genomförs i två fallstudier belysas.

- Målet med huvudstudien är att sakligt och nyanserat presentera olika möjliga alternativ för torvbränslet och dess klimatpåverkan säger Johan Sundberg, Profu som tillsammans med kollegorna Mattias Bisaillon och Ebba Löfblad, ansvarar för projektet.
Projektet redovisas den 19 februari, efter denna tidnings pressläggning, men redan nu kan konstateras att resultaten kommer att få betydelse för energitorvens roll i klimatsam­manhang.

Trots att det redan finns flera utred­ningar och forskningsresultat om torv så saknas det inom energibranschen tillräcklig kunskap kring energitorvens nettoklimatpåver­kan i ett omfattande, utvidgat systemanalytiskt perspek­tiv. Det som framförallt saknas är ett breddat synsätt där olika typer av indirekta effekter tas med. En viktig indirekt effekt är exempelvis torvmossarnas långsiktiga klimatpåverkan, både med och utan torvskörd.
Att torvmossarna ger en klimatpåverkan är känd och detta har även beaktats tidigare.

- De indirekta effekter har dock inte lyfts fram på ett helt konsekvent sätt och det är tydligt att det finns bety­dande skillnader beroende på vilken torv som används, hur den skördas och hur torvmossen återställs, förklarar Mattias Bisaillon.

Skillnaderna mellan dessa alternativ har studerats ingå­ende i projektet. Det finns flera andra indirekta klimat­effekter som också har undersökts, exempelvis torvens påverkan på el- och värmeproduktionen. En viktig del i projektet är också att samla in och analysera senare års kunskap inom forskningen.

- För att studera torven med en bred systemsyn används en analys med ett så kallat utökat klimatbokslut. Idag tar 25-30 energiföretag i Sverige årligen fram ett utökat klimatbokslut. För dessa företag är just den breda sys­temsynen viktig eftersom det finns motsvarande problem som för torven för flera andra bränslen och verksamheter, säger Ebba Löfblad.

Detta gäller exempelvis restavfall till avfallsförbränningen eller användningen av biogas. De erfarenheter liksom den kunskap och data som tagits fram för de övriga energifö­retagens klimatbokslut är värdefull för ett projekt kring torvens klimatpåverkan.
Merparten av beräkningarna genomförs i två fallstudier för två energiföretag (Sandviken Energi samt Neova/ Kramfors) som idag använder torv som bränsle. Fallstudi­erna ska genomföras och presenteras på samma sätt som för övriga klimatbokslut som tagits fram av Profu för de andra 26 energiföretagen.

- Studierna kommer att kompletteras med en omfattan­de scenarioanalys för torv baserat på det som framkom­mer under huvudstudien, berättar Ebba Löfblad.

Profu (Projektinriktad forskning och Utveckling i Göteborg AB) arbetar med energi-, avfalls- och miljöfrågor. Systemperspektivet är viktigt i deras utredningar. Företaget bildades 1987 som ett ”groddföretag” till Chalmers Tekniska Högskola. Kunderna finns framför allt bland energiföretag, kommuner och myndigheter i Sverige samt internationella projekt för Nordiska Ministerrådet, IEA och EU. Läs mer på www.profu.se

Framtidens Fjärrvärme är en konferens som äger rum den 21-22 februari i Stockholm. Resultaten från ”Klimatbokslut för torv som bränsle” kommer att presenteras av Fredrik Borg Dunge, marknadschef, Neova.

Johan Sundberg, Mattias Bisallion och Ebba Löfblad på Profu är författarna till rapporten.

Nyhetsarkiv

Länkar

Senaste nyheter

Etikettmoln

-