Vad ska vi elda i vinter?

En artikel ur Tidningen ENERGI Nr 7 2018
Bränslesituationen i vinter riskerar att bli lika besvärlig som den gångna vintern, kanske till och med värre. En av orsakerna är att Storbritannien inte kommer att exportera lika mycket RT-flis. Nya kvaliteter och leverantörer måste till för energibolagen inte ska stå utan bränslen. Kan torv vara en del av lösningen?

Text: Marie Kofod-Hansen

Svebio bedömer att vi kommer att ha ett fortsatt ansträngt läge på biobränslemarknaden även under den kommande vintern. Sedan 2011 har vi sett en nedåtgående pristrend för biobränslen, skogsindustrin har gått bra och levererat stora mängder biprodukter, samtidigt som elpriser­na har sjunkit. Det har bidragit till att grotproduktionen* fått sämre lönsam­het och minskat i omfattning.

Minskade mängder returträ
– Vi hade behövt groten nu, men det kommer att ta tid att bygga upp produk­tionen igen. Vi ser också att kvanti­teterna av returträ från Storbritannien minskar. Vi får se om vi kan få returträ från någon an­nan marknad, säger Gustav Melin, vd på Svebio.
 
Sommarens bränder kommer att ge upphov till en större mängd trädbränslen, men troligtvis inte förrän till nästa vinter.
– Lite klenare stammar kan användas till bränsle, men skogs­ägarna har ännu inte hunnit ta rätt på allt i de eldhärjade områdena. Det talas nu om att det mesta inte kommer att vara röjt och levererat förrän i mars 2019.

Behovet av en beredskap vad det gäller biobränslen blev uppenbart under förra vintern. Flera kraftvär­meverk fick använda kol och olja för att trygga fjärrvärmeleveranser­na under vintern, som dessutom var kallare än normalt. På flera ställen i norra och mellersta Sverige blev energitorven ett alternativ till olja och kol för att säkra el-och värmeproduktionen.
– Torven är ett bra energialterna­tiv, menar Ingrid Kyllerstedt, tf VD på branschföreningen Svensk Torv.
Det är väl långt mycket bättre att vi använder vår inhemska torv än att använda olja och kol som vi måste importera?
Torven kan sparas i stackar som finns nära tillhands på kraftvärme­verken. På så sätt bidrar den verk­ligen till vår försörjningstrygghet, menar torvbranschen.
Nu står dock energitorven för stora utmaningar som hotar bran­schens överlevnad.
 
 Negativ allmän opinion
Efter en tillfällig uppgång efter vinters biobränslebrist, fortsät­ter efterfrågan på energitorv att minska. Det beror på flera faktorer, främst bestämmelserna inom EU ETS, en ny lagstiftning som gjort det ännu svårare att få tillstånd för torvtäkt och en negativ allmän opinion som dömer ut energitorven som ett osmart klimatalternativ.
– Jag förstår att många inte kan sätta sig in i allt kring torven. Torven är berättigad till elcertifikat och behandlas då som vind, sol och andra förnybara bränslen. FNs klimatpanel har också klassat torv som ett mellanting mellan förny­bart och fossilt bränsle, men det som komplicerar situationen är att energitorven också är belagd med utsläppsrätter. Vi arbetar hårt för att förändra att det bara är förbrän­ningen av torv som man tar med i beräkningen i EU. Torv från dräne­rad mark har stora klimatfördelar som EU också måste beakta, säger Ingrid Kyllerstedt.
 
Tekniska fördelar
Allt färre kraftvärmeverk använ­der torv. Kommunledningar har fattat beslut om att bara använda 100 rocent förnybara bränslen och då faller ofta energitorven bort. Ingrid Kyllersted anser att det är olyckligt, eftersom man inte ser till torvens livscykel, bara till utsläppshandeln.
– Torv har många tekniska för­delar, den minskar beläggningen i pannorna och ökar effektiviteten. Istället för torv används svavelgra­nulat som belastar miljön negativt. Många elbolag vill gärna ha torven kvar, men energitorvens koppling till utsläppshandeln är svår att förklara för kunderna och klimat­fördelarna syns därför inte.
 
Gustav Melin tror att torven kan spela en viktig roll i energimixen, framförallt bör torven komma in före eventuell kolanvändning.
– Det finns många argument som talar för torven. Jag upplever det som att lite positivare vindar blåser för torven i Sverige, många förstår att de dikade torvmarkerna redan ligger och oxiderar och att det är bättre om de för göra det i ett kraftvärmeverk
 
Många torvmarker dikades under början av 1900-talet för att utöka landets jord-och skogsmark. Detta har medfört att över en fjärdedel av Sveriges torvmarker är dikade.
– Ny forskning visar att dikad skogsmark släpper ut växthusgaser som motsvarar att 2,5 miljoner bilar kör ett varv runt jorden – varje år. Vi tycker att man ska skörda torven, och sedan efterbehandla till lämpligt alternativ. På så sätt stop­par vi de växthusgaser som läcker från de dränerade torvmarkerna, säger Ingrid Kyllerstedt.
 
Hur ser energitorvens framtid ut?
– Görs det inget för energitorven, så har vi kanske ingen bransch kvar om fem år. Vi behöver se politiska initiativ snart. Vi har sett initiativ för vattenkraften, men inte för torven. Vi måste öka medvetenheten om torvens fördelar hos konsumenterna. Energitorven behövs i biobränsle­mixen och det kommer säkert att märkas i vinter, om inte förr.


*)Grot är en förkortning av grenar och toppar och är ett vanligt bränsle i värmeverk.

Nyhetsarkiv

Länkar

Senaste nyheter

Etikettmoln

-