Odling av Sphagnum

Hur och varför

På Torvfabriker­nas Centralförenings (TFC) årsmöte höll Silke Kumar ett föredrag om Sphagnumodling - hur och varför? och svarade detaljerat på frågor från publiken, som, delvis för första gången, hörde talas om vitmosseod­lingen efter torvtäkt eller jordbruk på organogen mark.

Silke Kumar, Torfwerk Moorkultur Ramsloh och Claes Bohlin, TFC Silke Kumar, Torfwerk Moorkultur Ramsloh och Claes Bohlin, TFC

”Sphagnum farming” är redan ett politiskt uppbackat koncept (IPCC Wetlands) och bedrivs i Tyskland, Kanada och andra länder, men hittills inte i Sverige. I stora delar av övriga Europa har forskningsinstitutioner i samarbete med trädgårds- och torvnäringen, miljöorganisationer och regeringen pågående projekt att odla vitmossor för att restaurera torvmarker eller för användning som växtsubstrat inom trädgårdsskötsel.
Silke berättade om erfarenheterna från olika länder. Tester visar att vitmossan fungerar som odlings­substrat för allt från småplantor till salufärdig vara av ett stort antal växtslag. Biomassan från Sphagnum kan också användas till många andra områden som trädgårdsdesign, ter­rarier, sanitet, isolering, filtermaterial och farmaceutiskt bruk. Vitmossornas fysikaliska och kemiska egenskaper, såsom låg vikt, hög luftkapacitet, låg kvävefixering och låg näringshalt samt lågt pH värde är jämförbara med vittorvens. Det är ganska na­turligt eftersom vittorven består av ohumifierade vitmossor.

Ska man odla Sphagnum som en ny gröda på återvätt torvmark är det av stor vikt att hålla en hög och jämn vattennivå för att minimera växthusgasemissionerna och undvika att den tidigare dränerade torvjor­den oxideras bort. Sphagnumodling kombinerar långsiktigt produktiv markanvändning med begränsning av klimatpåverkan och kan dessutom ge sysselsättning på landsbygden. Det ger viktiga miljöer för hotade våtmarksarter och bevarar de under­liggande torvlagren som historiska arkiv.
Silke berättade om ett lyckat småskaligt försöksprojekt där man 2011startade en kommersiell pilotodling på fyra hektar. Odlingen anlades på jordbruksmark som var dränerad torv använd som betesmark. Det översta matjordslagret togs bort, ett system för vattentillförsel instal­lerades och sedan “sådde” man in vitmossfragment med hjälp av en modifierad gödselspridare. Efter ett och ett halvt år hade man en 95 pro­centig täckning av ytan av Sphagnum palustre, S. papillosum och S. fallax. Genomsnittshöjden på växttäcket var 8,3 cm med ett maxhöjd på 22,4 cm.

Resultaten pekar på att det går att odla storskaligt och man arbetar nu med metod- och maskinutveckling för att skala upp verksamheten. Silke tipsade också att en relation av 1:10 mellan donatorområdet där man hämtar ”utsädet” av mossor jämfört med spridningsytan. Från testodlingar med vitmossubstrat har man t ex sett att julstjärnor (E. pulcherrima) trivs bäst i en blandning av 80% Sphag­num och 20% kompost.

I Sverige finns många dränerade torvmarker, som i dagsläget inte brukas, men har stora växthusgasut­släpp. Dessa torvmarker skulle kunna användas för ’Sphagnum farming’. Genom att ta vara på existerande kunskap finns goda förutsättningar för oss i Sverige att använda hög­producerande Sphagnumarter för vitmossodling. Samtidigt som vitmos­sorna bildar ny torv, kan den översta delen av växten skördas och använ­das som jordförbättringsmedel. På detta sätt kan två mål uppnås:

  • Klimatvänlig produktion av högkvalitativ biomassa till odlings­substrat.
  • Efterbehandling av torvtäkter el­ler annan växthusgasemitterande torvmark, så att ny torv bildas, som binder in kol, d.v.s. torvmarken blir en kolsänka igen.

 Sabine Jordan, forskare vid SLU, på­pekade i sin presentation att återvät­ning med vitmosseodling som följd inte är användbart på alla övergivna torvtäkter eller torvmarker på grund av markens naturliga förutsättningar. Dock, där det borde fungera sparar man tid och pengar eftersom mar­ken inte behöver ”bearbetas” som man gör i andra delar Europa. ”Låt vattnet bara skapa en stabil hydrologi och vitmossorna återvänder auto­matiskt efter ett antal år”, är många forskarkollegor överens om.

Nyhetsarkiv

Länkar

Senaste nyheter

Etikettmoln

-