Konungsöprojektet

Konungsöprojektet är en förstudie kring bland annat hur mycket vatten som krävs för att binda in kol, men projektet omfattar också bland annat naturvårdsinventeringar. Mossen som ligger på Neovas mark är en gammal Hasselforstäkt.

Projektet är ett så kallat LONA-projekt. Lokala Naturvårdssatsningen – LONA, ska stimulera människors engagemang för natur och friluftsliv och betona naturens betydelse för folkhälsan. Jönköpings kommun är huvudsökare till LONA-bidraget tillsammans med Neova som är markägare och medsökande. Detta projekt ingår i våtmarkssatsningen från förra regeringen och har fått ca 70 procent i bidrag (till skillnad mot vanliga LONA som har upp till 50 procent i bidrag).

Dag Fredriksson, kommunekolog i Jönköpings kommun
Dag Fredriksson, kommunekolog i Jönköpings kommun

– Det finns flera syften till att vi gör detta projekt, bland annat vill vi titta på växthusgasutsläppet och vad man kan förvänta sig hända vid olika typer av åtgärder, berättar Dag Fredriksson, kommunekolog i Jönköpings kommun som driver projektet.
 
Projektet är en förstudie med fokus på ekologi, social och ekonomisk hållbarhet för att på sikt återställa mossen genom restaureringsåtgär­der. Torvtäkt på redan täktade delar med efterföljande återställning, olika former av restaurering eller fri utveckling ska utvärderas ur ett långsiktigt helhetsperspektiv på ekonomi, ekologi, ekosystemtjänster och växthusgasbudget. Ett syfte med studien är att få mer kunskap genom att påbörja en längre studie av mät­ningar av växthusgaser före, vid och efter en restaurering av en högmosse. Tidsperspektiven för studien är 10, 30, 50 och 100 år.

Konungsö mosse, foto: Johan Karlsson
Konungsö mosse, foto: Johan Karlsson

Projektidén tog form då kommunen fick reda på att det fanns en hel del mossar i kommunen som läcker växt­husgaser. Stora delar av kommunen består av mossmarker där det tidigare bedrivits täkter. Studien kan få stor genomslagskraft bland politiker nationellt men även inom EU, tror Dag.
 
– Vi tittade först om vi kunde göra ett projekt på kommunens egen mark men vi har inte så stora mossområden då kommunen framför allt köper in mark för möjliga exploateringar för bostäder mm, berättar Dag vidare.
 
– Efter diskussioner med Dag och representant från Länsstyrelsen såg vi fördelar i detta projekt. Vi känner väl till att alla påverkade moss- och myrkomplex i vårt land avger stora mängder växthusgaser och detta är ett akut problem, säger Rita Larsson projektledare på Neova.
 
Hon berättar vidare att mossekom­plexet, som är stort i sin helhet, innebär stora möjligheter att både täkta de redan kraftigt påverkade delarna. De kan sedan efterbehandlas till våtmark med förhoppningsvis öppna vattenspeglar och att restau­rera övriga delar.
 
Rita säger att de har en god dialog med kommunen och ser inte att restaureringsåtgärder behöver ute­sluta torvtäktsverksamheter på vissa objekt. Torvtäktsverksamheten bidrar till god samhällsnytta och efterbe­handlande åtgärder ger möjligheter att skapa miljöer för en bredare biologisk mångfald, menar hon.
 
Dag anser att Konungsömossen är en väldigt fin mosse med stor potential om man gör restaureringsåtgärder. Genom att lägga igen diken kan man få en bättre naturlig miljö där växter och djur kan trivas. Dikena har påverkat vattenståndet mycket med buskar, ljung och småtallar som egentligen inte hör hemma där som resultat.
– Utöver det som ingår i ansökan ska vi i detta skede även inventera fågel­livet före restaurering, naturvårdsin­ventera och kanske även inventera småkryp, berättar Dag.
 
Förstudien ska vara klar i slutet av 2019 och blir resultatet bra kan kom­munen tänka sig att dra igång ytterligare projekt som innebär fysiska åtgärder.  
 
– Det har gjorts ett antal restaure­ringar tidigare men att vi samarbetar kommun och företag är nog inte så vanligt, säger Dag.
Han berättare vidare att kom­munen har ett program för hållbar utveckling där man har med biologisk mångfald och målet att restaurera åtminstone en högmosse.
 
Dag berättar att kommunen arbetar utifrån naturvård och friluftsper­spektivet men inser att det behövs ett samarbete med andra intressenter för att nå de bästa lösningarna. Han tycker att det är en bra idé om andra aktörer som är på gång att bedriva täktverksamhet kontaktar sin kom­mun där verksamhet ska påbörjas för att diskutera kompensationsåtgärder för biologisk mångfald, klimatet och ökad vattenkvalité, det kan alla vinna på i längden.

De LONA-bidrag man kan söka ska stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsenga­gemang. Nästa ansökningsomgång, för projekt 2020, stänger den 1 december 2019.
Här kan du läsa mer om LONA >>
Här kan du läsa mer specifikt om detta projekt >>

Länkar