Remissyttrande på Rapport Deluppdrag 2 om kontroll av hållbarhetskriterier

Svensk Torv anser att torv är ett långsamt förnybart bränsle och bör likställas med den biomassa som beskrivs och behandlas i utredningen. Torvskörd i Sverige sker på ett hållbart sätt och branschföreningen anser det fullt rimligt torv ingår i de bränslen vars hållbarhetskriterier kontrolleras i förnybartdirektivet.

Energimyndigheten fick i maj 2019 i uppdrag att analysera vissa frågor gällande genomförandet i det omarbetade förnybartdirektivet som trädde i kraft december 2018.

Nu finns Energimyndighetens andra delrapportering av uppdrag om utredning av vissa genomförandefrågor i det omarbetade förnybartdirektivet. Delrapporten gäller endast de delar i direktivet som avser hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp, dvs. den andra delrapporten. Ladda ner rapporten här  

Den 23 januari hölls ett remissmöte­ om Energimyndighetens delrapportering av uppdrag om utredning av vissa genomförandefrågor i det omarbetade förnybartdirektivet. Ladda ner inbjudan här
 

Remissyttrande på Rapport Deluppdrag 2 om kontroll av hållbarhetskriterier

Diarienummer: I2019/02420/E

Branschföreningen Svensk Torv är en samarbetsorganisation för torvproducenter och använ­dare av torv för energiändamål, i yrkesmässig trädgårdsodling och hobbyodling som substrat och jordförbättring samt som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt. Branschföreningen Svensk Torv har 52 medlemsföretag.
 
I detta remissyttrande vill vi framföra de fakta som redovisas i Svebios Färdplan Bioenergi som redovisades den 16 januari 2020. I den står följande:
”Användningen av torv för energiproduktion ligger idag på omkring 1 TWh och har minskat främst på grund av att torvförbränning omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter (ETS).

Torvutredningen (Uthållig användning av torv, SOU 2002:100) definierar torv som ett ”långsamt förnybart biomassebränsle”. Förutom för energiproduktion skördas torv främst som växttorv för odling och som strötorv inom djurhållning.
Tillväxten i torvmarker bedömdes av torvutredningen16 till 6–17 TWh per år. Osäkerheten kring hur mycket kol som binds in genom tillväxt av torvlager är relativt stor. En energiproduktion på samma nivå som inbindningen skulle kunna betraktas som klimatneutral på nationell nivå.

Redan dikade torvmarker läcker stora mängder koldioxid genom fortgående nedbrytning. Dikad, dränerad torvmark finns både i form av organisk jordbruksmark, dikad skogsmark där det sker skogsproduktion och dränerad myrmark. På dessa marker skulle man kunna skörda torv för att därefter efterbehandla marken så att den istället blir en kolsänka, i form av ny skog eller våtmark. En styrning av torvskörden till rätt marker kan ge klimatvinster på medellång sikt.

Att samelda med inblandning av torv i pannor för olika biobränslen ger en renare förbränning och högre verkningsgrad. En framtida tillämpning av CCS-teknik innebär att torv som sameldas med biobränslen då kan betraktas som ett klimatneutralt bränsle.

Torv är värdefullt som beredskapsbränsle, eftersom det är lätt att lagra. När man under 2018 fick brist på bränslen i en del värmeverk ökade användningen av energitorv relativt kraftigt.”
 
Svensk Torv anser att torv är ett långsamt förnybart bränsle och bör likställas med den biomassa som beskrivs och behandlas i utredningen. Torvskörd i Sverige sker på ett hållbart sätt och branschföreningen anser det fullt rimligt torv ingår i de bränslen vars hållbarhetskriterier kontrolleras i förnybartdirektivet.
 
Ingrid Kyllerstedt Norberg
Ansvarig Politik och Kommunikation

Ladda ner yttrandet som pdf här

Nygårdsmyren juni 2017 efter avslutad täktverksamhet som pågick fram till 2010. Foto: Neova

Nyhetsarkiv

Länkar

Senaste nyheter

Etikettmoln

-