Naturvårdsverkets underlag 
exkluderar torvbruket och innehåller sakfel

Markutsläpp har på senare tid fått en allt större betydelse för att nå dessa klimatmål och hållbar markanvändning har i detta sammanhang en nyckelroll. I ljuset av detta är det anmärkningsvärt att Naturvårdsverket i sitt underlag inför Sveriges rapportering av LULUCF-åtgärder 2013-2020 helt förbigår ”Peat Extraction Management” då ”Forest Management” och ”Cropland Management” finns med i underlaget. 

Branschföreningen Svensk Torv är en samarbetsorganisation för torvproducenter, forskare och användare av torv som är en eftertraktad råvara både i Sverige och internationellt främst för yrkesmässig trädgårdsodling, hobbyodling, jordförbättring, strö inom djurhållning, odling av skogsplantor samt energiändamål.

Genom efterbehandling (t.ex. återvätning) bidrar vi aktivt till att nå FN:s globala hållbarhetsmål inom Agenda 2030 såsom ”Reducerad klimatpåverkan”, ”Ingen övergödning”, ”Myllrande våtmarker” och ”Ett rikt odlingslandskap”.

Minskade utsläpp och ökade upptag inom LULUCF-sektorn ingår inte direkt i Sveriges klimatmål, utan ingår som en flexibilitet för att nå olika etappmål, i form av s.k. kompletterande åtgärder. Sverige har även ett EU-åtagande inom LULUCF-förordningen som utgår från no debit rule. Kommissionen har aviserat att ett förslag på revidering kommer att presenteras i juni 2021 i ljuset av skärpningen av EU:s klimatmål till 2030.

I detta underlag har Naturvårdsverket uteslutande uppdaterat tidigare tabeller med nya siffror för 2018 utan att också inkludera Land Uses och Land Use Changes som inte varit med i tidigare rapporter, men som enligt ovan sagda har en stor betydelse idag (såsom wetlands converted to wetlands).

De kolsänkor som efterbehandlingarna resulterar i bör klassificeras som ”negativa utsläpp” och dessa ska därför finnas med i underlaget från Naturvårdsverket. I SOU 2020:4 klassificeras negativa utsläpp så här:
”Negativa utsläpp uppstår om mänsklig aktivitet leder till upptag av koldioxid utöver det upptag som annars skulle ha uppstått naturligt i kolcykeln. Negativa nettoutsläpp av koldioxid uppstår när en större mängd koldioxid tas bort från atmosfären genom mänsklig aktivitet än de, genom mänsklig aktivitet orsakade utsläppen som återstår.”

Sakfel i Naturvårdsverkets rapportering om växthusgasutsläpp på hemsidan:
Se denna länk: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-och-upptag-fran-markanvandning/
Sakfel i Naturvårdsverkets rapportering om växthusgasutsläpp på hemsidan,
Se denna länk.


Där står det att: Statistiken omfattar ”Våtmark (torvproduktion)”. Formuleringen på hemsidan är inte korrekt och även missledande. Någon torvproduktion på våtmarker i den bemärkelse som Naturvårdsverket här använder begreppet sker inte. Våtmark är skilt från torvproduktion. Torvproduktion sker endast på redan dikade torvmarker. Tillstånd för torvtäktstillstånd (ej våtmarkstillstånd)  ges. Inga våtmarker av den typ som vanligtvis åsyftas med ordet våtmarker, dvs orörda våtmarker, är föremål för torvproduktion och torvskörd i Sverige. Detta är därför både felaktigt och missledande.

Det står också att: ”Nettoutsläppen från torvproduktion i Sverige är liten, cirka 0,2 miljon ton koldioxidekvivalenter.” Inte heller detta är korrekt då de utsläpp som här avses är fossila utsläpp från maskiner som används vid skörd av torv. Sedan flera år används till övervägande delen HVO i dessa maskiner, varför siffran inte är korrekt eller aktuell. Utsläppen som anges här måste tydliggöras och källan bör anges. Jämför gärna med övriga avsnitt om skogs- och jordbruksmark som är mycket mer detaljerade.

Det mest allvarliga i denna redovisning är att de utsläppsbesparingar (negativa utsläpp, se ovan) som görs av torvbranschens medlemsföretag inte alls registreras. Detta gör att Naturvårdsverkets statistik negligerar det faktum att idag får Sverige och EU en gratis klimat- och hållbarhetstjänst av våra medlemsföretag i och med den obligatoriska efterbehandlingen som medföljer torvtäktstillstånd. Och dessa kolsänkor är betydande, vilket framgår av vårt dokument med synpunkter på underlaget från Naturvårdsverket.

Ytterligare en viktig klimatomständighet som helt förbigås i denna redovisning är att de utsläpp som kommer från all redan dikad torvmark i Sverige inte alls finns med, varken i underlaget vi nyss fått eller i växthusgasstatistiken från Naturvårdsverket. Dessa utsläpp är centrala i bl a den stora Vägvalsutredningen, SOU 2020:4.

Genom att Naturvårdsverket exkluderar dessa två omständigheter kan varken de utsläpp från redan dikad torvmark  eller de negativa utsläpp-kolsänkor- som torvbruket åstadkommer inte jämföras med något. Därmed kan inte Svensk Torvs medlemsföretag på ett rättvist sätt få sitt klimatarbete utvärderat.

Allt detta gör att underlaget till LULUCF och Naturvårdsverkets rapportering blir både felaktig och missvisande och är ytterligare ett stöd för vårt argument att samtlig markanvändning: ”Peat Extraction Management” då ”Forest Management” och ”Cropland Management” måste finnas med i underlaget.

Det är viktigt att en hel bransch inte åsidosätts genom att verksamheten blir felaktigt klassificerad och registrerad i offentlig statistik som har stor betydelse för trovärdighet och näringsmöjligheter.

Ladda  ner synpunkter från Branschföreningen Svensk Torv på Naturvårdsverkets
”Underlag inför Sveriges rapportering av LULUCF-Åtgärder 2013-2020”

Nyhetsarkiv

Länkar

Senaste nyheter

Etikettmoln

-