TORVFAKTA

Det är viktigt att skilja på torv från orörd mark och torv från dränerad, av människan påverkad mark. I Sverige skördas endast torv från dränerad mark vilket gör att resonemanget, som ofta handlar om orörd torvmark, bidrar till att synen på torvbruk blir felaktig. 

Torvbruk har lång historisk tradition i Sverige. I början på 1900-talet fanns statliga torvskolor som lärde ut hur man tog tillvara torv för energi och odling. Staten gav bidrag ända till 1990-talet för att markägare skulle dränera (gräva diken) på sin torvmark. Syftet var att utöka landets jord- och skogsmark. Detta har medfört att över en fjärdedel av Sveriges torvmarker är dikade. Det är på dessa marker vi i Sverige kan skörta torv och vid efterbehandling av marken skapa ett högre naturvärde än vad marken hade innan. 

Torv i våra trädgårdar
- en informationsfolder om odlingstorv


FOR, Fritidsodlingens Riksorganisation, har sammanställt en informationsfolder om odlingstorv. I arbetet har redaktören Bibbi Bonorden och FOR:s ordförande Inger Ekrem, haft kontakt med Svensk Torv och Pia Holmberg, ordförande, som bidragit med fakta och synpunkter.

Ladda ner foldern >>

Så skördas torv i Sverige
- för odling, energi, djurhållning och mycket mer


Torv kan användas till mycket. Idag används torven främst till odling, energi och djurhållning men den kan också användas som filter för sanering, som fibrer i textilier och som byggmaterial.
Torven skördas på olika sätt beroende på mossen den skördas från och vad den ska användas till. Här får du veta lite mer om de olika produktionsmetoderna för torv; fräs- och harvtorv, blocktorv, grävtorv samt stycketorv.

Ladda ner artikeln från Specialutgåvan av Tidningen Svensk Torv nr 2020 som beskriver de olika metoderna för torvskörd (pdf) >>

Efterbehandling av torvtäkter i Sverige
- gynnar klimatet och den biologiska mångfalden och skapar nya viltvatten i våra landskap 


Det krävs alltid efterbehandling på avslutade torvtäkter i Sverige. Det ser vi inom torvbruket som positivt, det gynnar både markägarnas fastigheter och miljön och skapar stora möjligheter för en rik flora och fauna i landskapen.

Ladda ner artikeln från Specialutgåvan av Tidningen Svensk Torv 2020 som beskriver efterbehandling av torvtäkter (pdf) >>

Frågor och svar om torv och odling i Sverige
Vår bransch förser förväntansfulla fritidsodlare med jordsäckar genom många kanaler; trädgårdshandeln, bygghandeln och dagligvaruhandeln. Men med ett stort odlingsintresse kommer även ett stort miljöengagemang.

På sociala media, chatforum och i trädgårdstidningar förekommer det ibland farhågor om jorden som säljs på säck, om torvens ursprung och påverkan. Vi har samlat ihop några av dessa farhågor och ger här svar.

Ladda ner bladet med frågor och svar (pdf) >>

Hållbart och rätt nyttjad är torven en resurs
- Branschföreningen Svensk Torv

Torv är en inhemsk råvarutillgång som är viktig både för de gröna näringarna och vår energiförsörjning.

Branschföreningen Svensk Torv är en samarbetsorganisation för torvproducenter av torv till odling, energi och djurhållning samt användare av torv för energiändamål (främst kraftvärmeverk) och odling samt gödsel, biokol och filter för sanering. Föreningen informerar om torv och verkar för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt samt företräder torvbranschen i kontakter med regering, riksdag, olika myndigheter och organisationer.


Ladda ner artikeln från Specialutgåvan av Tidningen Svensk Torv 2020 beskriver den svenska hållbara torven (pdf) >>

Bärodling med svensk torv
- en framtidsbransch

Torvbaserad jord har tillsammans med möjligheten att odla i tunnlar utvecklat bärodlingen så att den blivit  mer ekonomiskt intressant.
- Men tunnelodling kräver en mer övervakande skötsel. Det finns inte utrymme för större misstag. Vi skulle kunna ersätta all import av jordgubbar på hösten med inhemska bär, säger Magnus Engstedt, bärrådgivare på Bärfrämjandet.

Ladda ner artikeln från Specialutgåvan av Tidningen Svensk Torv 2020 som handlar om bärodling med torv (pdf) >>

Skogsplantor planteras i svensk torv
- torv är idealistk, det finns inget som är bättre eller mer ekonomiskt 

Varje år planteras cirka 380 miljoner skogsplantor i torvbaserad jord. För varje avverkat träd planteras cirka tre nya träd. Varje planta måste gro för att det ska löna sig och torv av hög kvalitet är det enda substrat som har de rätta egenskaperna.

Ladda ner artikeln från Specialutgåvan av Tidningen Svensk Torv 2020 som beskriver skogsplantor som planteras i torvbaserad jord (pdf) >>

Vad är torv?

Torv är beteckningen på ett mer eller mindre nedbrutet växtmaterial som ansamlats i fuktig miljö. Nedbrytningen av växtdelar till torv, humifieringsprocessen, orsakas bl. a. av mikroorganismer. Torv bildas i områden där vattentillgången är riklig. Syrebrist gör att det organiska materialet inte bryts ned fullständigt. 
 

vad är torv?, torvfakta

Vad innehåller torv?
Torvens kemiska sammansättning domineras av kol, syre och väte. Variationer i sammansättning beror av bildningssätt, underlagets beskaffenhet, grundvattenflöden, nederbörd och i viss mån även inflytande av luftburna partiklar. En myrmark som har kärrvegetation erhåller vatten från omgivande marker och innehåller därmed en del av de ämnen som naturligt finns i marken runt omkring precis som all annan växtlighet också gör. I sulfidrika marker kan man få högre svavelhalter och i marker med naturligt högre innehåll av metaller kan en del av dessa återfinnas i torven. En ombrogen (nederbördsförsörjd) mosse däremot innehåller oftast mycket låga halter av ämnen från de omgivande markerna och små variationer både lokalt och regionalt. De senaste årens mänskliga utsläpp av olika ämnen återfinns i ytskiktet av torvmarken eftersom vanligen ingen vattentransport sker nedåt i en naturlig torvlagerföljd. Ofta finns ett lager med kärrtorv under mossetorven och i kantzonerna finns naturligt ett kärrparti, laggen. Nedbrytningen av torven, humifieringsgraden spelar också in och avgör torvens kemiska sammansättning, en låghumifierad torv innehåller mest cellulosa medan en höghumifierad torv innehåller olika humussubstanser. När man undersöker en torvmark inför en eventuell exploatering sker omfattande provtagning och annat insamlande av material för att undvika torvmarker med högre halter av exempelvis svavel eller metaller. För en mera genomgående analys av torvens kemiska sammansättning rekommenderas SGU:s hemsidor om torv.

Hur snabbt växer torv?
Torv började bildas i vårt land för ca 10 000 år sedan, men den huvudsakliga delen av våra torvvolymer har bildats de senaste 2 000 åren efter den klimatförändring som då inträffade och vi fick ett kyligare och fuktigare klimat. Tillväxttakten på våra myrar varierar men som ett medelvärde i höjdled brukar man räkna med 0,5 mm per år. Horisontellt finns undersökningar som indikerar en naturlig tillväxt på uppemot 10 cm per år. Denna tillväxt är dock på många ställen stoppad genom att man dikat ut laggpartier och därmed hindrat vidare spridning. Enbart den årliga tillväxten i höjdled motsvarar så mycket som uppemot 15-20 TWh. Läs mera om torvens naturliga kretslopp i Torvfaktabladet om "Torvmarkerna i det naturliga kretsloppet".

Torv, kolbalans och växthuseffekten
Frågan om torveldningens bidrag till att öka den s.k. växthuseffekten har diskuterats en lång tid. Komplicerade samband mellan kolbindning i torvmarker och dess avgivande av metangas och koldioxid samt hur detta påverkas vid dikning o dyl. är föremål för omfattande forskning över hela världen. Klassning/standardisering av bränslen ur skattesynpunkt liksom den svenska avrapporteringen i enlighet med klimatkonventionen samt bevarandeintressen ligger till grund för olika åsikter i frågan. Den kommer sannolikt att avgöras av EU då fler länder än Sverige använder torv för förbränning och ännu fler för andra ändamål såsom odlingssubstrat och jordförbättringsmedel. Torv till jordförbättring/odling oxideras ju också.

TORVANVÄNDNING
Det finns många andra användningsområden för torv än strötorv, jordförbättring och energi. Läs mer

PRODUKTIONSTEKNIK
Skörden av torv sker under 3-4 intensiva försommar- och sommarmånader medan den huvudsakliga förbrukningen av torven sker under vintermånaderna. Läs mer

MILJÖKONSEKVENSER
Här hittar du de vanligaste frågorna med kommentarer om torvbrukets inverkan på naturmiljön. Läs mer

EFTERBEHANDLING
Energitorvproduktion i Sverige har nu pågått så länge att det blivit allt mer aktuellt att ytor skall avslutas och efterbehandlas. Läs mer

LÄNKAR
Här hittar du länkar till andra sidor som handlar om- eller på ett eller annat sätt har göra med torv. Läs mer


Branschföreningen Svensk Torv · Stiftelsen Svensk Torvforskning
 c/o Neova • Arenavägen 33 • 121 77 Johanneshov • info@svensktorv.se