Om Branschföreningen Svensk Torv

Branschföreningen Svensk Torv är en samarbetsorganisation för torvproducenter av torv till odling, energi och djurhållning samt användare av torv för energiändamål (främst kraftvärmeverk) och odling samt gödsel, biokol och filter för sanering.

​Syftet är att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt samt företräda torvbranschen i kontakter med regering och riksdag och olika myndigheter och organisationer. Kontakterna gäller frågor som lagstiftning, skatter och avgifter, olika EU-direktiv m.m. med koppling till torv.
  
​En annan av Svensk Torvs uppgifter är att sammanställa uppgifter om skörd av torv.
Sveriges yta består till en fjärdedel av torv och rätt förvaltad kan denna inhemska råvara bli en ännu större tillgång. Torv skapar också sysselsättning bland annat i glesbygdskommuner och ger inkomster till både jordbrukare och entreprenörer.

Vi har drygt 50 medlemsföretag som via sitt medlemskap hos oss bevakar arbetet inom EU. 
Medlemsföretagen representerar våra tre verksamhetsområden; energitorv, växttorv och strötorv.

Vi företräder torvbranschen
Svensk Torv företräder torvbranschen i kontakter med regering och riksdag och olika myndigheter och organisationer.  I arbetet ingår också att skriva remissyttranden och initiera och förverkliga forskning som har betydelse för torvbranschensamt hålla kontakter med olika forskare.

Vi besvarar frågor om torv
I föreningens arbetet ingår också att besvara frågor till allmänheten. Vi har två hemsidor, en för Svensk Torv och en för TorvForsk, ger ut en tidning och nyhetsbrev, har Facebooksida där vi når ut till allmänheten och andra intresserade av torv, samt medlemsföretag och forskningsinstitutioner.

Vi bedriver internationellt samarbete
Svensk Torv bedriver ett aktivt internationellt samarbete i International Peat Society IPS, där vi är medlemmar. Vi är även medlemmar i EPE och GME som verkar inom EU.

Vi bedriver torvforskning
Vi bedriver en ambitiös forskning bl a om klimatet via vår forskningsstiftelse Svensk Torvforskning. Vi ger ut ca 3-4 publikationer per år. samtliga finns att läsa och ladda ned på vår hemsida www.torvforsk.se

Vi bedriver projekt
Vi bedriver flera projekt för att visa hur efterbehandlade torvtäkter kan täppa in Sveriges enskilt största växthusläcka, den från torvtäkter.

Vi informerar om torv och torvbruk
Vi ger ut en egen tidning fyra gånger per år, har en Facebooksida och en hemsida för både Svensk Torv och TorvForsk där vi publicerar nyheter, forskningsrön och artiklar och informerar om torv, torvbranschen och torvbruk i ett vitt perspektiv där även andra branscher kommer in.

Det är viktigt att skilja på torv och torv

Vi ser med oro på utvecklingen där Sverige, Finland, Lettland, Litauen, Estland och Irland som har stora arealer av dränerad torvmark som läcker växthusgaser får svårt att göra sig hörda. Man måste inom EU skilja på torv från orörd mark och torv från dränerad, av människan påverkad mark, I Sverige skördas bara torv från dränerad mark, vilket gör att resonemanget som handlar om orörd torvmark inte är relevant för oss. Detta gör att synen på torvbruk kan bli felaktig och snedvriden. EU ETS är ett exempel på detta.

Torvbrukets historia och nutida utmaning

Torvbruk har lång historisk tradition i Sverige. I början på 1900-talet fanns statliga torvskolor som lärde ut hur man tog tillvara torv för energi och odling. Staten gav bidrag ända till 1990-talet för att markägare skulle dränera (gräva diken) på sin torvmark. Syftet var att utöka landets jord- och skogsmark. Detta har medfört att över en fjärdedel av Sveriges torvmarker är dikade.
 
Ny forskning visar att dränerad - dikad skogsmark släpper ut mer växthusgaser än hela Sveriges inrikestrafik. Branschföreningen Svensk Torv anser att dessa torvmarker ska användas i stället för att oxidera bort till ingen nytta.
 
Tillstånd för att skörda torv ges av Länsstyrelsen och är svåra att få. Ansökningsprocessen tar lång tid och kostar mycket pengar. Inför ansökan finns strikta miljökrav som ska uppfyllas före och under torvproduktionen. Efter cirka 20 år, när all torv är skördad, måste marken efterbehandlas och bli till fågelsjö, våtmark eller skog. Ofta får markerna högre naturvärden än innan.
 
Stora ytor dränerad torvmark är impediment (ej produktiv mark) och kan inte användas till vare sig produktivt skogsbruk eller jordbruk. Genom att utnyttja impediment för torvbruk får markägaren både ersättning för den torv som skördas och en produktiv markyta när marken efterbehandlats. Utan torvbruk kommer mycket stora ekonomiska värden och en viktig inhemsk energiresurs att gå förlorade.

Här kan du läsa senaste och tidigare nummer av vår tidning Svensk Torv.
Läs mer >>

Svensk Torv har en redaktionell sida i tidningen Viola där vi bevakar torvens betydelse inom odlingssektorn.
Läs mer >>

Ladda ner klimatrapporten: Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar. Ladda ner pdf >>

På vår Facebooksida hittar du aktuell information om angelägna frågor kring torv. Följ oss på FB


Branschföreningen Svensk Torv · Stiftelsen Svensk Torvforskning
 c/o Neova • Arenavägen 33 • 121 77 Johanneshov • info@svensktorv.se