RAPPORTER

Här hittar du rapporter från Stiftelsen Svensk Torvforskning samt övriga rapporter om torv. Flera av dem kan beställas via kansliet, mejla till: info@svensktorv.se

Rapporter inom torvområdet

Här hittar du rapporter som berör torvbranschen. De är uppdelade i de rapporter som TorvForsk initierat eller är delaktiga i och övriga rapporter som vi tror är intressanta för dig som är engagerad i torvbranschen.
Hör av dig om det är någon rapport du saknar:  info@svensktorv.se

Klimatrapporten
Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar

PROJEKTRAPPORT NR 15

Rapporten är utgiven, januari 2015, av Svensk Torvforskning, TorvForsk, som är en allmännyttig forskningsstiftelse. Den bygger på vetenskapliga rapporter med mätningar som tidigare gjorts och som Mats Olsson, professor emeritus vid Institutionen mark och miljö vid SLU, har granskat och sammanställt tillsammans med andra forskare.

Projektrapport nr 15 på svenska (uppdaterad juni 2016) >>
Projektrapport nr 15 på engelska >>
Särtryck om rapporten ur Tidningen Svensk Torv nr 1 2015 >>
Populärvetenskaplig sammanfattning på svenska >>
Populärvetenskaplig sammanfattning på engelska >>

Torv som sameldningsbränsle/additiv till biobränslen för att minska askrelaterade problem i värme-/kraftvärmeverk – En sammanställning av kunskapsläget

En forskningsrapport om torv och sameldning.

Rapporten är skriven av Marcus Öhman vid Luleå tekniska universitet
(avd. energivetenskap) och Christoffer Boman vid Umeå universitet
(TFE/TEC-Lab) och utgiven vid Luleå Tekniska Universitet.

Ett flertal kraftvärmeanläggningar i Sverige och Finland sameldar eller har sameldat torv med biomassa. Driftserfarenheter och tidigare utförd forskning visar att samordning av trädbränslen
med torv väsentligt förlänger livslängden hos överhettarna och
minskar risken för bäddagglomerering i fluidiserade bäddar. Sameldning med torv har också visat sig reducera emissioner av fina partiklar från små och mellanstora rosteranläggningar.

Ladda ner sammanfattningen från rapporten >>
Om du vill ha rapporten i sin helhet kontakta info@svensktorv.se .

Klimatpåverkan från energitorv ur ett systemperspektiv

Profu har analyserat energitorvens klimatpåverkan ur ett utvidgat systemperspektiv.

På uppdrag av Svensk Torv, TorvForsk och Neova har Profu, projektinriktad forskning och utveckling, analyserat energitorvens klimatpåverkan ur ett utvidgat systemperspektiv.

Klimatpåverkan från användning av torv för energiproduktion har diskuterats mycket under de senaste decennierna, och genom åren har det genomförts ett flertal studier och livscykelanalyser som har studerat klimatpåverkan från torvmarker, torvanvändning och återställning av torvmarker.

Ladda ner Profus rapport (pdf) >>

PROJEKTRAPPORT NR 19

Ett torvprov från Saltmyran i Arvidsjaur har utvärderats både teoretiskt och experimentellt utifrån dess pyrolysegenskaper. Teoretiskt utifrån den kemiska analysen på torv och experimentellt genom ett pyrolysförsök i RISE ETC:s pilotanläggning, POC. 

Bränsleparametrar som är viktiga utifrån ett pyrolysperspektiv är flykthalt men även
elementarsammansättning och askhalt. Jämfört med stamved har torv lägre flykthalt, lägre syrehalt och högre askhalt. Utifrån dessa parametrar förväntas att vid pyrolys av torv kommer utbytet av pyrolysolja vara lägre jämfört med vid pyrolys av stamved. Eftersom syrehalten är lägre i torven kommer antagligen även oljan att innehålla en lägre halt syre vilket kan ha en positiv effekt på pyrolysoljans egenskaper. 

Ladda ner projektrapport nr 19 (pdf) >>​​

PROJEKTRAPPORT NR 18

Effekter vid restaurering av avslutade torvtäkter genom återvätning; undersökningar vid Porla, Toftmossen och Västkärr. Rapport skriven av: Lars Lundin, Elve Lode, Torbjörn Nilsson, Monika Strömgren, Sabine Jordan, Sergei Koslov

Myrar och torvmarker är betydelsefulla inslag i Sveriges natur. Ungefär 15% av landets yta utgörs av torvmarker. Markerna fyller många ekosystemfunktioner såväl i naturligt tillstånd som nyttjade inom areella näringar. En användning är utvinning av torv, som substrat för främst odling, energi och strö i ladugårdar. Den senare i förlängningen att nyttjas inom jordbruket som markförbättrare. Utvinningen av torv innebär extraktion av materialet från det naturliga tillståndet och det blir uppenbar påverkan på myrmiljön.

Efter avslutad täkt ska markerna överföras till alternativ användning och en sådan är tillskapande av våtmark med på lång sikt nyskapad torvbildning till en ny myr. Det är just detta efteranvändningsalternativ, som detta projekt och rapport behandlar.

Ladda ner projektrapport nr 18 (pdf) >>

Bedömning av hydrologisk påverkan vid ansökan om torvtäkt

ÖVRIGA RAPPORTER

Syftet med denna vägledning från SGU, Sveriges Geologiska Undersökning är att belysa ett antal frågor som berör geologiska förhållanden och som är av betydelse vid torvtäktverksamhet.

Vägledningen utgör en del av SGUs stöd till såväl torvproducenter och handläggare på Länsstyrelser och vid Miljöprövningsdelegationer som konsulter som sammanställer ansökningar om torvtäkt.

Ladda ner rapporten (pdf) >>

FORSKNINGSRAPPORTER OM TORV OCH SAMFÖRBRÄNNING

Rapport 17 (pdf) >>

Samförbränning av torv och biobränslen - askrelaterade systemfördelar, utgiven av Energimyndigheten.

Rapport 42 (pdf) >>

Småskalig användning av torveffekter av torvinblandning i träpellets på förbränningsresutaten i pelletsbrännare, utgiven av TorvForsk(nr 9).

Rapport 30 (pdf) >>

Småskalig användning av torveffekter av torvinblandning i träpellets på förbränningsresutaten i pelletsbrännare utgiven av Umeå universitet och SLU.

Rapport 45 (pdf) >>

Minskade askrelaterade driftsproblem genom inblandning av torv i åkerbränslen, utgiven av VärmeForsk.

Rapport 36 (pdf) >>

Minskade askrelaterade driftsproblem (beläggning, slaggning, högtemperaturkorrosion, bäddagglomerering) genom inblandning av torv i biobränslen, utgiven av VärmeForsk.


Branschföreningen Svensk Torv · Stiftelsen Svensk Torvforskning
 c/o Neova • Arenavägen 33 • 121 77 Johanneshov • info@svensktorv.se